Fysiologi

Grundläggande fysiologi

Redan den grekiske läkaren Galenos som levde 131-200 e.Kr. betonade nyttan av kunskaper i fysiologi för att utöva läkekonsten.  Ordet fysiologi kommer från grekiskan där physis betyder natur och logia betyder lära. Fysiologi är alltså läran om hur levande organismer fungerar. Det är ett mycket brett ämne som berör allt från molekylnivå till kroppen som helhet. Fysiologi berör funktionen och integration – hur olika saker fungerar tillsammans. Det kan verka som om det mesta om hur kroppen fungerar är känt men många områden är fortfarande bara delvis kända för oss.

I och med fysiologin ger kunskap om kroppens normala funktionstillstånd är kunskap i ämnet en absolut förutsättning för att förstå olika sjukdomar. Inom medicinen används begreppet patofysiologi, när normala funktioner ”blivit fel”.

När fysiologin används inom medicinen för att ställa diagnoser och följa utveckling av sjukdomar så kallas den för klinisk fysiologi.

KEMI

Inom fysiologin ingår vissa termer från kemin och därför kan det vara lämpligt med en kort introduktion. Alla grundämnen består av olika sorters atomer. Atom betyder odelbar och är den kemiskt minsta beståndsdelen. I sin kärna har atomen protoner som är positivt laddade och neutroner som är neutralt laddade. Elektroner, som är negativt laddade, cirkulerar runt atomens kärna. I en atom av ett visst ämne finns det lika många protoner som elektroner och således har atomen en neutral laddning.

Atomens olika delar.

Molekyler är benämningen när två eller flera atomer slagit sig samman. En molekyl är den minsta enhet av ett ämne och som för just det ämnet uppvisar sina karaktäristiska kemiska och fysikaliska egenskaper.

En atom har en neutral elektrisk laddning i och med den innehåller lika många protoner som är positiva som elektroner som är negativa. Men om en atom förlorar eller upptar en elektron så blir laddningen antingen positiv (en elektron har avgivits) eller negativ (en elektron har upptagits). Detta kallar man för en jon. Elektroner cirkulerar i olika banor runt atomkärnan. När en ensam elektron cirkulerar i den yttersta banan är atomen instabil och sägs vara en fri radikal. De flesta fria radikaler reagerar snabbt med andra atomer för att fylla den yttersta banan med elektroner.

Syra- och basbalans

Om man mäter koncentrationen av vätejoner i lösning så kan en surhetsgrad bestämmas. Man använder sig av en skala mellan 0 och 14; en pH-skala. Lösningar med ett pH-värde under 7 har ett överskott på vätejoner och är sura. Lösningar med ett pH-värde över 7 har ett underskott på vätejoner och är basiska. Vid en pH på ungefär 7 så är värdet neutralt. Värdet av pH varierar i olika delar av kroppen

Biokemi

Biokemi är den del av den organiska kemin (som innehåller kol) som berör levande organismer. De flesta organiska molekyler i kroppen kan klassificeras i fyra grupper.

Kolhydrater deltar i nästan alla processer i en cell. Kolhydrater bidrar till energi. Det är inom kolhydrater man finner socker. Kolhydrater delas in i de tre grupperna monosackarider, disackarider och polysackarider. Monosackarider är den enklaste formen av kolhydrater och det här som blodsockret, glukos, finns. Disackarider består av två sammansatta monosackarider och i denna grupp ingår bland annat laktos som man finner i mjölk. Polysackarider består av flera monosackarider som slagit sig samman. I denna grupp av kolhydrater hittar man exempelvis glykogen.

Fett kan delas in i de tre undergrupperna fettsyror, triglycerider och steroider. Fettsyror kan, utifrån deras kemiska uppbyggnad, delas in mättade, enkelomättade och fleromättade fettsyror. Triglycerider utgör majoriteten av fettet i kroppen. Triglycerider, som är uppbyggda av bland glycerol och fettsyror, fungerar bland annat som energireserv. I steroider finns kolesterol och en del hormoner.

Protein spelar en avgörande roll i många fysiologiska processer. Protein är uppbyggt av aminosyror. Det finns 20 olika aminosyror varav hälften av dem kallas för essentiella. De essentiella aminosyrorna kan inte tillverkas i kroppen utan måste tillföras via kosten.

Nukleinsyror finns i form av DNA (desoxyribonukleinsyra) och RNA (ribonukleinsyra) vilka är vitala för arvsanlagen.

Termer inom fysiologi

Det förekommer en del återkommande ord och begrepp inom fysiologin som är bra att känna till redan inledningsvis och dessa är:

Homeostas är ett primärt begrepp inom fysiologin och medicinen. Ordet innebär en jämvikt eller balans i kroppen. Kroppen strävar efter homeostas vilket sker via olika återkopplingssystem, så kallad feedback.

Enzymer är proteinmolekyler som fungerar som en katalysator. De ser till att det sker en kemisk reaktion mellan olika ämnen utan att själv påverkas av reaktionen. Enzymer hjälper till vid den kemiska reaktionen utan att egentligen ändra sina egna egenskaper. Många enzymer är inaktiva om de inte har tillgång till vissa andra ämnen, så kallade kofaktorer. Dessa kofaktorer krävs för enzymaktiviteten men de ingår inte i den kemiska reaktionen. I vissa fall kräver enzymen ett ämne som direkt deltar i den kemiska reaktionen. Ett sådant ämne kallas för koenzym.

Elektrolyter är jonföreningar (t.ex. salter, syror eller baser) som i en vattenlösning leder ström.