Patientfallen nedan används på kursen i diskussion kring ett kliniskt resonemang. Patientfallen är omskrivna men baseras på verkliga fall. Underlag för diskussion är bland annat dessa frågor:
Diagnos eller differentialdiagnos?
Finns det några kontraindikationer?
Vilken eller vilka typ/er av dysfunktion/er har patienten?
Hur bör omhändertagande med undersökning, behandling och rådgivning se ut?
Patient med fibromyalgi
Ensamstående och arbetssökande mamma med två barn har besvär
med nacke och skuldra primärt på höger sida. Symtomen har kommit smygande och
brachialgi förekommer. Vid undersökning
framkommer det inga tecken på nervrotspatologi men myofasciella triggerpunkter
finns i teres minor, levator scapulae och trapezius på höger sida. I trapezius
övre del och levator scapulae känns det vid palpationen som om det finns
bindvävsförändringar. Kvinnan får manuell behandling mot de muskulära
dysfunktionerna. Samtidigt spekuleras det av läkare om kvinnan har
fibromyalgi. Diagnosen fibromyalgi
ställs och kvinnan får fortsatt manuell behandling, inklusive massage men hon
tränar även hos sjukgymnast. I vissa samtal med kvinnan framkommer det att hon
är orolig över hennes ekonomiska situation då har blivit tvingad till att sluta
på nytt jobb på grund av smärtor som uppstått i några arbetsmoment. Under ett
par år varierar symtomen hos kvinnan från ländrygg till skuldra och nacke. Kvinnan
omskolar sig och startar ett företag inom hälsovårdsbranschen. Kvinnan blir
successivt bättre och de mesta av hennes symtom försvinner.
Patient med piriformissyndrom
Kvinna i 30 års ålder som tränar näst intill dagligen. Hon
har sedan ett år tillbaka fått begynnande besvär med höger säte samt
ischiassymtom. Hon har upplevt att sätesmusklerna ibland har hamnat i kramp.
Läkare har sagt att hon har fått falsk ischias (även kallat piriformissyndrom)
vilket hon sedan fått behandling hos både naprapat och sjukgymnast. I
behandlingen har kvinnan även fått självstretching för piriformis vilket har
hjälpt en del initialt. Tio månader senare har kvinnan i princip samma symtom
och hon tycker inte självstretchingen ”tar mer” eller känns mer. Vid
undersökningen framkommer det kvinnan inte har något besvär med ländryggen men
piriformis på kvinnans vänstra sida upplevs betydligt mer stram än den högra!
Patient med kortare ben
Man, 53 år som sedan en tid tillbaka haft vänster sidig värk i bröst- och ländrygg. Djupandning är ibland påverkad och mannen upplever att han är lite sned i ryggen. Vid undersökning märks det att mannen är mer spänd på vänster sida. Vänster ben uppfattas som kortare. Såväl quadratus lumborum och iliopsoas på vänster sida är strama. SIPS bilateralt är ömma och smärtpunkter finns bilateralt, dock något mer på vänster sida från Th9 till L2. Vid Th7-8 på vänster sida är i det transversospinalasystemet av erector spinae finns det triggerpunkter med muskelspasm.
Patient huvudvärk
Ung kvinna som är 22 år har besvär med vänstersidig huvudvärk som lokaliserad i nacken och kring ögat samt har kvinnan även tinnitus vilket accentueras vid stress. Huvudvärken har blivit mer intensiv och debuterade för 9 veckor sedan. Vid undersökning finns smärtpunkt på vänster sida av C0-1 och vid C6. Kvinnan har nedsatt cervikal rörlighet i rotation till höger. Spänningar finns primärt på vänster sida i övre trapezius och nackrosetten.
Patient med myalgi
Man 48 år. Besvär med debut 1988 i samband med ett stillasittande arbete vilket gav högersidig axelvärk och huvudvärk. Besvären har accentuerats sedan dess och rörelser med höger arm förvärrar symtomen. År 1997 började patienten även få generella smärtor primärt i överkroppen. Diagnosen fibromylagisyndrom ställdes år 2002. Den generella värken har intensifierats. Patientens sömn är påverkad på grund av symtomen och han är mycket morgonstel. Sjukgymnastik i form av massage och avslappningsövningar har patienten erhållit men det har endast varit till temporär effekt.
Patienten får högersidiga nacksmärtor vid båda aktiv och passiv extension av halsryggen. Rotation av halsryggen är primärt inskränkt åt höger. Aktiv och passiv flexion och utåtrotation av höger axel leder till smärtor vid ytterlägena. Aktiv och passiv flexion, lateralflexion åt höger och rotation åt höger av bröst- och ländryggen framkallar smärtor hos patienten. Nervsträcktest av plexus brachialis på höger sida ger smärtor i patientens högra skuldra. Stor palpationsömhet finns framförallt på höger sida vid pectoralis major, rhomboideii, trapezius pars descendens och levator scapulae.
Patient med ledvärk
Man 39 år som sedan tonåren haft besvär med leder och drabbats av frekventa fotleds distorsioner. Besvär finns också i knä och höfter. Sedan 1998 har patienten haft frekventa ryggskott lumbalt och samt även nackspärr. Låsningar i höfterna uppstår vid promenad. Smärtor uppstår såväl vid lyft som vid ensidiga moment. Morgonstelhet finns som minskar något under dagen men på kvällen uppkommer stelhet igen. Patienten har även svullnader och stickningar i benen. Huvudvärk och trötthet är andra symtom som patienten lider av. Diagnosen Rest less leg syndrom konstaterades 2006.
Den aktiva och passiva rörelsen i patientens högra axel är mycket smärtinskränkt i inåtrotation, utåtrotation, abduktion och flexion. Passiv supination av fotlederna framkallar smärtor i ytterlägena. Inåt- och utåtrotation passivt i patientens höftleder provocerar fram smärtor i höfterna och ländryggen. Halsryggens aktiva och passiva rörlighet i flexion, extension, bilateral lateralflexion och rotation till höger är smärtinskränkt. Ländryggens aktiva och passiva rörlighet framkallar mycket smärta vid lateralflexion primärt till vänster och vid bilateral rotation. Flexion av bröst- och ländrygg smärtar i hela ryggen hos patienten.