Huvudvärk

Huvudvärkssjukdomarna är enligt WHO:s studie Global Burden of Disease 2019 den andra vanligaste orsaken i världen till funktionsnedsättning i åldersgruppen 10–24 år och på femte plats i åldersgruppen 25–49 år. Huvudvärk anses vara det smärttillstånd som har den tredje högsta prevalensen av alla sjukdomar och där prevalensen för spänningshuvudvärk ligger på 42 % medan prevalensen för migrän hos vuxna ligger på cirka 15 %. För patienter innebär huvudvärk ett lidande fysiskt men även psykiskt och ekonomiskt.

Huvudvärk kan lokaliseras till olika delar av huvudet såväl unilateralt som bilateralt.

Goda kunskaper kring olika huvudvärksformer som migrän, spänningshuvudvärk, Hortons, läkemedelsutlöst huvudvärk och cervikogen huvudvärk men även kring röda flaggor är betydelsefullt för alla vårdgivare som träffar huvudvärkspatienter. I synnerhet är diagnostik med differentialdiagnostik och tvärprofessionell sjukvård avgörande för hur huvudvärkspatienter ska erhålla en optimal vård och ett bra omhändertagande. Att som vårdgivare ha en större insikt i hur olika vårdgivarprofessioner kan hjälpa patienter och att för komplexa huvudvärkspatienter hellre se en mer interdisciplinärt sjukvård är viktigt.

För legitimerade vårdgivare som är intresserade av huvudvärk och träffar huvudvärkspatienter har OrtMedRehab samarbete med Huvudvärksakademin som arrangerar en två dagars kurs.

Referenser

  1. GBD 2019 Diseases and Injuries Collaborators. Global burden of 369 diseases and injuries in 204 countries and territories, 1990-2019: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2019. Lancet 2020; 396:1204-22
  2. Fuensalida-Novo S, Palacios-Ceña M, Fernández-Muñoz JJ, et al. The burden of headache is associated to pain interference, depression and headache duration in chronic tension type headache: a 1-year longitudinal study. J Headache Pain. 2017: 18(1):119. Dec 28.
  3. Ferrante T, Manzoni GC, Russo M, Camarda C, Taga A, Veronesi L, Pasquarella C, Sansebastiano G, Torelli P. Prevalence of tension-type headache in adult general population: the PACE study and review of the literature. Neurol Sci. 2013 May;34 Suppl 1:S137-8.
  4. Ashina M, Katsarava Z, Do TP, Buse DC, Pozo-Rosich P, Özge A, Krymchantowski AV, Lebedeva ER, Ravishankar K, Yu S, Sacco S, Ashina S, Younis S, Steiner TJ, Lipton RB. Migraine: epidemiology and systems of care. Lancet. 2021 Apr 17;397(10283):1485-1495.
  5. Steiner TJ, Jensen R, Katsarava Z, et al. Aids to management of headache disorders in primary care (2nd edition): on behalf of the European Headache Federation and Lifting The Burden: the Global Campaign against Headache. J Headache Pain. 2019 May 21;20(1):57.
  6. Eigenbrodt AK, Ashina H, Khan S, et al. Diagnosis and management of migraine in ten steps. Nat Rev Neurol. 2021 Aug;17(8):501-514. doi: 10.1038/s41582-021-00509-5. Epub 2021 Jun 18.

Nya kursdatum 2022/2023

Tre kurser och vidareutbildningar finns nu datum framtaget för. Kursen med huvudvärk är ny för i år medan kursen Positional release med olika smärtsyndrom har haft uppehåll under pandemin men har arrangerats sedan 2004. Kursen i dry needling har pågått regelbundet sedan några år tillbaka. Vidareutbildning och kompetenshöjning år stimulerande för dig som vårdgivare/terapeut och är viktigt för alla som arbetar med patienter. Vi hoppas att några av våra kurser kan leda till att ni får mer kunskap och fler färdigheter att kunna hjälpa ännu fler av era patienter. Följ länkarna nedan för mer information.

Den 1 och 2 december 2022 arrangeras en två dagars huvudvärkskurs som sker i samarbete med Huvudvärksakademin. Kursen i september är redan fullbokad.

Den 15 och 16 oktober samt 26 november 2022 är det tre dagar kurs i dry needling med teori och mycket praktik i en liten klass för att ge optimal vägledning.

Den 4 och 5 februari 2023, 4 och 5 mars 2023 samt 1 och 2 april 2023 är det 6 dagars kursen i Positional release, olika smärtsyndrom och biomekanik kring bäckenleder och ryggrad.

Vi ser fram emot att ha dig en av våra kurser.

Malmö 7 juli 2023

David Aston

Försäkringskassan informerar om myter kring sjukskrivning

På Aftonbladet kan man se hur Försäkringskassan informerar om sjukpenning. Uppenbarligen finns det ett behov för Försäkringskassan att förklara hur sjukpenningen fungerar och beslut sker. Jag tror överlag i de fall där sjukskrivning även om det är procentuellt få som nekas så borde Försäkringskassan vara tydlig med varför det blir så samt borde sjukvården få tydligare informationen om vad som behöver framkomma i sjukintygen. Andra vårdgivare som arbetsterapeuter, fysioterapeuter och psykologer skulle kunna ges möjlighet att komplettera sjukintygen. En viktig aspekt är även hur den enskilde tror att förmågan till att arbeta är. Om den enskilde anser att ingen arbetsförmåga finns och aktiviteter i vardagen är mycket begränsade så känns det som att kvittar vad Försäkringskassan bedömer är möjligt vad gäller arbetsförmåga.

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Studie om läkares körvanor.

Ibland kommer det studier som vi undrar hur vi hade klarat oss utan. Här en studie publicerad i Brittish Medical Journal. Studien från USA berör bland snabbkörning hos specialistläkare och där psykiatriker ”vinner” med att köra snabbt och snabbast. Författarna nämner att det finns en föreställning om att personligheten spelar en roll vid val av specialisering hos läkare.

För lite fysisk aktivitet för svenska barn

Intressant artikel i Dagens Medicin där framkommer att svenska barn och ungdomar inte når upp tillrekommendation som anges av världshälsoorganisationen, WHO, angående motion. Enligt docent från GIH, Örjan Ekblom, finns flera vetenskapliga studier som visat att stillasittande i sig inte är ett stort hälsoproblem utan det viktiga är snarare just avsaknaden av fysisk aktivitet för barn och unga. Just flickor anses också vara de som är mindre fysiskt aktiva. Naturligtvis har föräldrar ett stort ansvar här då skolan endast erbjuder 1-2 två idrottspass per vecka.

Avslappning

En klassisk avslappning av Une Ståhl. Enkel att följa och lära sig. Rekommenderas för personer som är stressade, spända och även för patienter med smärtproblematik.

Läkare inom allmänmedicin drabbade av stress

Läkare inom allmänmedicin som primärt finns på vårdcentraler är enligt en artikel i Läkartidningen hårt drabbad av stress. Läkare inom denna specialitet är mesta frekvent drabbad av utmattningssyndrom. Psykiatrikern Alexander Wilczek berättar säger följande: ”New public management är skitdåligt som metod för att styra sjukvård. Om inte det är huvudproblemet så är det i alla fall en viktig anledning till ökningen av stressrelaterad psykisk sjukdom hos sjukvårdare.” I artikeln framkommer hur i ett projekt kring utmattningssyndrom där andel läkare ökat med över 20 procent.

Han säger även följande tänkvärda meningar: ”Man pratar om sjukvårdsproduktion, men vad är egentligen själva produkten? Vår verksamhet ska leda till att människor blir friska eller att deras lidande åtminstone ska minska. Det är ingen produkt!”

En annan artikel i samma tidning tar upp situationen i Kronoborgslän där 18 procent av läkarna inom primärvården uppvisar tecken på utmattningssyndrom.

I samma tidning kan man även läsa om sjukskrivningar bland läkare uppgår till ungefär 20 procent.

Naturligtvis kan detta förklara att vårdcentraler har brist på vårdcentralar. Arbetsmiljön för läkarna får anses vara bristfällig.

David Aston
Ergonom/Leg. Sjukgymnast

Primärvård och frustration hos distriktsläkare

En bra artikel skriven av läkare Bengt Jönsson känns fortfarande aktuell. Ganska intressant är det nämns att Sverige har flest läkare per invånare i EU men andelen läkare med specialistkompetens inom allmänmedicin är förhållandevis låg jämfört med andra länder. Något fel kan man anse det är vad gäller organisation och system men hänsyn till vårdköer som finns till specialistsjukvården. Vore intressant och veta hur specialistsjukvården i andra EU-länder fungerar jämfört med Sverige.

Många vårdcentraler väljer att avlasta läkarna med att fysioterapeuter/sjukgymnaster tar emot patienter först när det gäller besvär från rörelseapparaten. Samtidigt finns det sjuksköterskor och distriktsköterskor på vårdcentraler som träffar patienter först men även triagerar. Sedan söker patienter även vårdgivare och terapeuter som inte är på vårdcentraler vilket rimligen också avlastar vårdcentralernas läkare. Sedermera kan det tänkas att tjänster som erbjuder digitala tjänster med bland annat läkarkontakt vilket också avlastar läkare på fysiska vårdcentraler.