Läkare inom allmänmedicin drabbade av stress

Läkare inom allmänmedicin som primärt finns på vårdcentraler är enligt en artikel i Läkartidningen hårt drabbad av stress. Läkare inom denna specialitet är mesta frekvent drabbad av utmattningssyndrom. Psykiatrikern Alexander Wilczek berättar säger följande: “New public management är skitdåligt som metod för att styra sjukvård. Om inte det är huvudproblemet så är det i alla fall en viktig anledning till ökningen av stressrelaterad psykisk sjukdom hos sjukvårdare.” I artikeln framkommer hur i ett projekt kring utmattningssyndrom där andel läkare ökat med över 20 procent.

Han säger även följande tänkvärda meningar: “Man pratar om sjukvårdsproduktion, men vad är egentligen själva produkten? Vår verksamhet ska leda till att människor blir friska eller att deras lidande åtminstone ska minska. Det är ingen produkt!”

En annan artikel i samma tidning tar upp situationen i Kronoborgslän där 18 procent av läkarna inom primärvården uppvisar tecken på utmattningssyndrom.

I samma tidning kan man även läsa om sjukskrivningar bland läkare uppgår till ungefär 20 procent.

Naturligtvis kan detta förklara att vårdcentraler har brist på vårdcentralar. Arbetsmiljön för läkarna får anses vara bristfällig.

David Aston
Ergonom/Leg. Sjukgymnast

Primärvård och frustration hos distriktsläkare

En bra artikel skriven av läkare Bengt Jönsson känns fortfarande aktuell. Ganska intressant är det nämns att Sverige har flest läkare per invånare i EU men andelen läkare med specialistkompetens inom allmänmedicin är förhållandevis låg jämfört med andra länder. Något fel kan man anse det är vad gäller organisation och system men hänsyn till vårdköer som finns till specialistsjukvården. Vore intressant och veta hur specialistsjukvården i andra EU-länder fungerar jämfört med Sverige.

Många vårdcentraler väljer att avlasta läkarna med att fysioterapeuter/sjukgymnaster tar emot patienter först när det gäller besvär från rörelseapparaten. Samtidigt finns det sjuksköterskor och distriktsköterskor på vårdcentraler som träffar patienter först men även triagerar. Sedan söker patienter även vårdgivare och terapeuter som inte är på vårdcentraler vilket rimligen också avlastar vårdcentralernas läkare. Sedermera kan det tänkas att tjänster som erbjuder digitala tjänster med bland annat läkarkontakt vilket också avlastar läkare på fysiska vårdcentraler.

Komplementärmedicin i svensk hälsovård

En utredning beställd av regering om alternativ- och komplementärmedicin har nylingen blivit färdig. Utredning är på över 600 sidor och du finner den här Komplementär- och alternativ medicin och vård- säkerhet, kunskap, dialog. SOU 2019:15

Jag har sammanfattat en del av utredningen och har även tagit lite åsikter kring utredningen.

Sammanfattning av några av utrednings förslag

Förslagen ska ge bättre underlag för välinformerade val om man överväger att anlita komplementär och alternativ vård. Flera av förslagen ska också tillgodose säkerheten vid användning av komplementär och alternativ vård.

För att förbättra hälso- och sjukvårdens insikter i komplementär och alternativ medicin (KAM), föreslår utredningen att utbildning om KAM motsvarande cirka 1–2 högskolepoäng införs på vissa vårdutbildningar. Syftet är att patienter och hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna föra samtal om KAM-metoder och därmed underlätta för patienter att fatta informerade beslut om sin vård. Socialstyrelsen rekommenderas även ta fram ett eget utbildningsmaterial om KAM för hälso- och sjukvårdspersonal.

En riktlinjde för att införa nya behandlingsmetoder i hälso- och sjukvården bör vara ursprungsneutral. Komplementärmedicinska metoder bör alltså tas upp i hälso- och sjukvården på samma villkor som andra metoder. Utredningen föreslår man att utvärdera komplementära metoder som skulle kunna vara aktuella.

Utredningen har flera förslag för att förbättra allmänhetens tillgång till neutral information om komplementär och alternativ vård. Utredningen förelsår att en flik skapas på Vårdguiden där Socialstyrelsen ska vara källägare till informationen. Information med ur ett konsumenträttsligt fokus föreslås även läggas ut på Konsumentverkets webbsida.

Ett förbud föreslås för KAM-utövare att utreda och behandla allvarlig sjukdom, sjukdom vid graviditet och psykisk sjukdom. Symtomlindrande åtgärder ska däremot vara tillåtna.

Det föreslås även ett förbud mot att utreda och behandla sjukdomar hos barn under femton års ålder men symtomlindrande åtgärder ska vara tillåtna.

Ny lag om bestämmelse kring straffansvar för terapeut som inte bara uppsåtligen orsakar skada eller fara för skada, utan även för den terapeut som är oaktsam vilket leder skada. Brister i erfarenhet eller kunskap ska inte befria terapeuten från ansvar.

Reflektion

Det är inte första utredning som görs om KAM och en utredning för mer än 10 år sedan hade förslag på ett register över olika terapeuter inom KAM vilket det inte ledde till något. En utredning är inget annat än förslag och det är oklart vad som kommer ske. Personligen anser jag att en del saker som tas upp är meningsfullt men utredningar vidhåller att man inte har definierat vad räknas till KAM och detta blir nog något bör ske först. En del metoder som exempelvis massage och akupunktur användas idag av såväl legitimerade vårdgivare som terapeuter utan legitimation. Sedan handlar det också om syften med användning av viss behandlingsmetod. Används till exempel akupunktur för smärtlindring eller för att behandla invärtesmedicinska sjukdom? Vad räknas till allvarlig sjukdom? Nuvarande lagstiftning tar upp cancer, diabetes, sjukdomar vid graviditet och smittosamma sjukdomar.

Akupunktur är metod som använd av såväl legitimerade vårdgivare som KAM-terapeuter.


Jag tolkar det som att utredning egentligen vill bland annat ställa högre krav på utövare inom KAM vilket i sin tur även kräver utbildningsarrangörer behöver förbättras evidensbaserad förhållningssätt. I utredning nämns att det bara majoriteten av utbildningarna i Sverige inom KAM sker utan statlig tillsyn men där en massageterapeututbildning sker via Yrkeshögskola.

Malmö den 5 juli 2019

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Dry needling – skräcknålsbehandling

Kom över ett par artiklar i Aftonbladet om hur en sjukgymnast för landslaget i handboll behandlade skadade idrottare med en skräcknål och samma sensationsjournalistik tar upp “skräcknålen” igen. När man läser artiklarna förstår man att det är en form av dry needling och nålar som används motsvarar de som vi använder där längden på nålen avgörs av vilken muskel som ska behandlas och patientens kroppskonstitution. Nackdelen med rubriker som dessa är ovetande patienter kan få en ganska negativ uppfattning om vad och det ska kännas med nålbehandling. I samma ovetenskapliga tidning finns ännu en artikel om hur smärtan är obeskrivlig när nålen penetreras.

Dry needling vid musklerna mellan skulderbladen.

Det finns olika former att utföra dry needling och om det gör ont eller hur det gör är individuellt. Precis med manuell terapi och massage kan vissa metoder och utöver anse smärta är motiverat. Men smärta vid dry needling är inte syftet med behandlingen i sig och inget självändamål. Kursen inom dry needling vi arrangerar för terapeuter och vårdgivare där får du lära dig olika formera dry needling.

David Aston
Leg. Sjulgymnast

Beröringens effekter

Fysioterapeuten och forskaren Helena Backlund Westling berättar om en del aspekter av beröringen betydelse. Se intervjun genomförd i TV4.

Här är en annan längre intervju med Helena Backlund Westling.

Vi som arbetar med manuell terapi och smärtbehandling har nog alltid vetat om det betydelsefulla i beröring men det är naturligtvis positivt att forskningen har bevis för detta.

Massage eller inte för spända muskler

En missuppfattning som finns bland allmänheten är att sjukvården inte ger massagebehandling. Oftast tänker man då på den offentligt skattefinansierad sjukvården (oberoende om den drivs i offentlig eller i privat regi) och det kan i och för sig stämma att massage ytterst sällan ges av vårdgivare även om de har viss utbildning i massage och borde kunna ge denna behandling. 

Massage av nackmusklerna.-

Det är däremot en stor missuppfattning att tro att bara för att man är spänd i musklerna så är massage den enda eller bästa metoden för att behandla detta. Det finns en mängd olika behandlingsmetoder för att normalisera musklernas spänningstillstånd. Om vi utesluter läkemedelsbehandling som också är ett alternativ kan det ur ett rehabiliteringsperspektiv vara olika passiva behandlingsmetoder, rådgivning om ergonomi och egenvård men även aktiva metoder med inriktning av kroppskännedom och avslappning.

Inte allt för sällan hör jag patienter som har blivit av rekommenderade andra vårdgivare massage för att de är spända i. Det kan ibland vara vårdgivare som psykologer som inte ens arbetar med funktionsstörningar i muskler men även vårdgivare som är specialiserade på rörelseapparatens besvär.

Nackdelen med att nämna för en patient att han eller hon behöver massage för deras muskelspänningar blir att patienten ibland bara söker det och inte är öppen för att andra såväl manuella metoder (utöver massage), nålbehandling, ergonomisk rådgivning eller rehabiliteringsinsatser kan till och med vara att föredra.

Jag hoppas att fler inom vården tänker på vad som sägs till patienter och att man istället säger “du kan söka dig till en vårdgivare eller terapeut som är inriktad på att arbeta med muskelspänningar så får de göra sin medicinska bedömning om vad som kan göras för att reducera muskelspänningar”.

Malmö den 25 april 2019

David Aston
Leg. Sjukgymnast

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar

Psykiska ohälsan bland unga anses vara ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Här diskuteras hur unga med psykisk ohälsa i ett tidigt skede få hjälp. Seminarium vänder sig både till fysioterapeuter och beslutsfattare som politiker. Rekommendation för fysisk aktivitet tas upp.

Uthållighetsträning reducerar depression

Träning har effekter på mer än bara fysiska funktioner. En systematisk litteraturgranskning och metaanalys av 11 studier med 455 deltagare publicerad i Depression and Anxiety ( October 18, 2018). Författarna drar slutsatsen att 45 minuters måttlig uthållighetsträning tre gånger i veckan i lite mer än 3 månader har en stor antidepressiv effekt jämställd med läkemedelsbehandling.

Referens
Ioannis D. Morres, Antonis Hatzigeorgiadis, Afroditi Stathi, Nikos Comoutos, Chantal Arpin‐Cribbie, Charalampos Krommidas, Yannis Theodorakis. “Aerobic Exercise for Adult Patients with Major Depressive Disorder in Mental Health Services: A Systematic Review and Meta‐Analysis.” Depression and Anxiety (First published: October 18, 2018) DOI: 10.1002/da.22842

Farlig träning i låsta rörelser

Hur ligger det till med träning i maskiner kontra fria vikter? Det finns fortfarande myter om styrketräning. Här är en amerikansk video där tränaren till och med säger att träning för mage och ländrygg i maskiner är farligt för att man är låst i rörelse. Tränaren framhäver att allt i maskin sker i låsta i rörelser således är farligt medan övningar med kroppsvikten och fria vikter är bättre. Det motsägelsefulla är att övningar för magen som visas är stora rörelsebanor där även rörelsen tas ut i höftleden och då aktiverar annat än bukmusklerna.

Överlag ska man vara ytterst försiktig om det inte finns vetenskapligt stöd för det att säga att träning är ineffektivt eller farligt. Här vill tränaren lyfta fram kategoriskt att övningar med kroppsvikten som mycket bättre än styrketräning i maskiner.  Det är utifrån modern fysioterapi och biomekanik (ett ämne inom anatomi där man ser kroppens vävnad utsätts för mekanisk påfrestning) inget som det finns stöd för övningar i maskiner är sämre eller farliga. Antagligen finns en baktanke att man som tränare vill få sina klienter att gå in mer i att övningar med kroppsvikten som kräver mer vägledning är det att föredra och helt plötsligt kan tränare boka in fler sessioner med sin klient.

David Aston
Leg. Sjukgymnast